måndag 31 augusti 2009

to NOT do stuff

Jag drar ut på det. Jag riktigt känner hur jag undviker skrivbordet och drar ut på tiden och ooooj. Nää. Hur jobbigt det än känns så måste jag gå och göra historia nu. Bajs på det. Halleluja och amen för 70% choklad. Det räddar mitt liv. Tragiskt nog är det beroendeframkallande. Bajs på det. Eller egentligen inte. Det finns värre saker att vara beroende av.

givin' me some time

Back to reality och allt vad det heter. I mitt fall läxor. Historia i form av källkritisk granskning, geografi i form av exkursion och textläsning, svenska i form av textläsning, matte i form av räkna räkna räkna. Det ni. Det är inte dåligt. Jag kommer att tvingas att planera min vardag, ge den lite struktur. Annars kommer allt att gå år pipsvängen. Ska i alla fall försöka att göra historian och svenskan ikväll. Då kan jag ägna morgondagen åt matte och geografi, halva geografin sparar jag till nästa vecka. Jag ska nämligen bort i helgen och onsdag är det Säker Tjej-träff på Mysak. Yees. Det var det. Nu har jag planerat min vardag. Bloggläsning är vad som väntar. Adjö.

when reality keeps you awake

Ni anar inte vad jag gjorde inatt! Nej. Jag trodde det. Därför ska jag tala om det. Jag träffade ERIC CLAPTON!!!!!! Det ni. Jag är tusen miljoner kär i honom för han är helt klart världens trevligaste. Plus att han ser bra ut och gör grym musik. Vi träffades på kyrkan, han är nämligen på besök i Sverige. iiiiiih. Skrik. Han sa att jag ska maila honom, vi blev värsta polers och allt var fantastiskt och underbart och fabulöst! Tills jag vaknade imorse. Det var nämligen en dröm. Himla skit. Så att säga. Ibland är det fruktansvärt irriterande att vakna. Men det var en mycket angenäm dröm. Trevligt att träffas Eric, om du läser detta ska du veta att jag tror att du är minst lika trevlig i verkligheten och du är välkommen att maila mig. Det är bara att kommentera så jag vet att du har läst sen hör jag av mig till din manager. Vi connectade på en gång, du och jag. Synd bara att du är lite gammal. Adjö.

söndag 30 augusti 2009

movie of today


Min absoluta favoritfilm i hela världen är A Love Song for Bobby Long. Den utspelar sig i New Orleans och John Travolta och Scarlett Johansson spelar huvudrollerna. Filmmusiken är fantastisk, skriven av bland annat Grayson Capps, och jag bara älskar hela känslan i filmen. Helt underbar. Ska se den nu.

just about time

Helgen har bestått av kantarellplockning och fisk i fjällen. Måste säga att det var över förväntan. Jag har precis beställt lite kläder på ellos och ska snart gå ner och fika. Måste bara uppdatera mig i bloggvärlden. Min lilla mormor undrade var bilderna på min nya säng m.m. var. Svaret på den frågan är; i kameran. Har inte orkat ladda över några bilder på sistone. Hur som haver så är jag tillbaka nu. Äntligen. Adjö.

fredag 28 augusti 2009

i feel free

Jag glömde att tala om att det inte blir något bloggande i helgen. Jag ska nämligen till stugan och tyvärr äger jag inte någon bärbar. Men men ni får klara er utan mig imorgon så hörs vi på söndag kväll. Ha en superhelg. Adjö.

torsdag 27 augusti 2009

not sure where to go

Jag älskar det faktum att min nya säng är underbart skön och att mina nya gardiner får mitt rum att kännas mysigt. Jag älskar mitt rum. Ska snart gå och lägga mig i min nya sköna säng och läsa Eric Claptons självbiografi, som verkligen är att rekommendera. Den är hur bra som helst. Hundra tack för lånet Alexander.

Förra veckan hörde jag en väldigt bra predikan om att inspiration måste komma före instruktion. Sedan dess har jag funderat väldigt mycket på det och kommit fram till hur rätt det är. Börjar man att kommendera och tala om för människor hur de ska göra så gör de ofta tvärt om. Då fungerar inspiration mycket bättre. Tack för alla superbra predikningar Josef Häggblad. Adjö.

everybody knows i'm here

Jaha. Nu var det en ny dag med ny möjligheter. Väckarklockan ringde klockan tjugo över sju. Men inte gick jag upp då inte. Nej, jag fortsatte sova eftersom det faktiskt är sovmorgon. Det slutade med tt uppstigningen skedde ungefär två timmar senare. Nu blir det frukost och sen är det dags att pallra sig till skolan för matte och samhälle. Det gillar vi. Inte matten, men att det bara är två lektioner. Frukost var det. Jag hör av mig senare, antingen innan eller efter jag har kommit hem. Adjö.

onsdag 26 augusti 2009

we need some perspective

Jag är lycka. Tack för en underbar kväll. Ursäkta dagens dåliga uppdatering, men jag har haft bättre saker för mig. Faktiskt. Åter till kvällen. Den var välbehövlig, för alla - tror jag, och jag kan inte säga annat än att jag känner mig hedrad. Jag vet inte vilket annat ord jag ska använda. Det är bra. Nu ska jag återgå till mina underbara vänner. Sovmorgon imorgon är något som vi tycker om. Godnatt världen.

tisdag 25 augusti 2009

thought of today

Mycket skulle inte vara mycket om man inte kunde jämföra med lite.

something about books

Idag under svenskan insåg jag en sak. En av anledningarna till att jag älskar böcker är att de innehåller de innehåller människor. I böcker kommer man åt människors allra innersta. Så är det inte någon annan stans.

my love, my love



Ovan: Jag och Alex gitarr är söta.
Mitten: Jag och Maddo är söta.
Nedan: Jag och Sandra är söta.

Bilderna är från igår. Gitarren är Alexanders och bilden är suddig. Men det gör ingenting eftersom det är tanken som räknas. Idag har tillbringats med Sandra och andra. Lukas är min vän och man får använda mat-mutor. Grattis skall vi säga till världens sötaste Sofia som blir sjutton idag. Kursen Samhälle B kommer att bli hur rolig som helst och imorgon ska jag sova på Brännbergsvägen 29C. Tjejkväll är vad som komma skall. Det tycker vi om. Adjö.

måndag 24 augusti 2009

iliinas tips för den perfekta deppiga aftonen, alldeles alldeles ensam

- stäng in dig på ditt rum och kom ihåg att du är alldeles ensam där. Glöm inte bort att låsa så att ingen
   kommer och stör.
- stäng av mobilen och sitt och vänta på att den ska ringa. Att den inte gör det kommer garanterat att få
   dig att känna dig helt övergiven.
- lyssna på den sorgligaste musik du vet och tänk på hur ensam du är. Mina favoriter är Michael Bolton
   och den självklara Bridget Jones-klassikern "All by my self".
- gräv ner dig under täcket och tänk på hur ensam du är som ligger där SJÄLV. och frys, det är jättebra.
- lista allt som har gått dåligt under dagen, eller senaste månaden. (allt ifrån fel krydda i maten till
  felstavade ord i blogginläggen)
- sätt dig i ett fönster och skriv svårmodig poesi medan du tittar på regnet.
- se på en riktigt tårdrypande och romantisk film, tillexempel The Notebook. Glöm inte bort att du sitter
  där alldeles ensam.
- Ät. Ben&Jerry's och choklad är effektivast. Beklaga dig sedan över att du kommer att bli tjock
  utan att någon kommer att märka det.
- Gråt. Det fungerar garanterat bäst. Är livet så kasst att du måste gråta så är det väl klart att det är synd
  om dig!!
- Sist men inte minst, kom ihåg att du är ensammast i världen.

Lycka till!

to feel life

Jag läste precis Egoinas blogg. Hennes pojkvän har gjort slut med henne och idag skrev hon att ibland känner man verkligen att man lever. Att ibland känner man ingenting och ibland känner man allting. Så är det verkligen. Jag känner ofta och mycket. Att känna är en del av allt som är jag. Att känna och att fundera. Jag är en riktig kännafundera-person. Jag tror att man mår bra av att tillåta sig själv att känna. Kanske inte allt för mycket. Men oftast. Man måste få må dåligt ibland och ibland måste man få galna sig och hoppa upp och ner skrikandes av glädje. Jag rekomenderar det sista. Men ibland har jag bara stunder då jag riktigt känner att "Nej. Nu behöver jag må lite dåligt och tycka lite synd om mig själv och gråta en liten skvätt". Sådana kvällar gosar jag till det riktigt ordentligt så att deppigheten blir helt perfekt.

today is all we have

Tidig morgon. Men det gör ingenting. Det var underbart att komma tillbaka till skolan. Konstigt, jag vet. Men så är det. Jag älskade att träffa alla igen. Dagen var kort och bestod bara av information så ungefär klockan tio bar det av till stora Lilla Bagis för fika med folket. Sedan dess har vi suttit hos Alexander i hans fina lägenhet och spelat på hans fina gitarrer och lyssnat på fin musik. Det gillar vi. När vi gick därifrån hade jag en skriva och en bok mer än när jag kom dit. Jag gillar att han har bra musiksmak och gärna lånar ut sina skivor till fattiga jag. Nu ska jag på Dollar med Sandra och Maddo. Bloggandet sker på Brännbergsvägen 29C med hjälp av Sandras dator. Adjö.

söndag 23 augusti 2009

tomorrow starts agen

Nu ska jag gå ner och fika. Det är dags att börja förbereda sig mentalt inför morgondagen som betyder skola. Det känns faktiskt rätt skönt, men det lär jag ångra om några dagar. Kvällen kommer att tillbringas tillsammans med mitt anteckningsblock och underbara The Weepies. Det finns inget bättre än att somna till deras texter. När man lyssnar på dem behöver man inte tänka. Då tänker man deras texter och texterna är ens tankar. Allt smälter ihop. Något jag behöver ibland. För att vila min trötta hjärna från filosofiska funderingar. Godnatt världen.

song of today

Världens kanske mest underskattade sång.

Du vet väl om att du är värdefull
att du är viktig här och nu
att du är älskad för din egen skull
för ingen annan är som du

i know that it's time

Kom hem för nästan en timma sedan. Natten har tillbringats på husbåten med en mängd olika människor. Majoriteten av dem trevliga. Eller vad säger jag. Alla var trevliga. Vår färd började lite problematiskt när fartyget vi skulle åka från land till husbåt med inte riktigt fungerade som det skulle och vi blev fast på älven utan åror. Så kan det gå. Med vanlig handkraft (se bild) och lite motorhjälp tog vi oss dock över utan större skador. Väl framme blev det att sitta och andas in röken och vänja sig vid svidandet i ögonen. Ännu senare in på natten blev det bastu och bad i älven. Nådigt kallt kan jag tala om. Ännu senare in på natten blev det mysiga konversationer i sängar som inte var dubbelsängar. Bajs på dig Anton. Du vet inte hur en dubbelsäng ser ut. Klockan tolv ska jag på möte och klockan fem i eftermiddag är det årets surströmmingsmiddag. Eller, det är tänkt att det ska vara det och det är det för vissa. Själv håller jag mig till mat som inte är rutten. Adjö.

lördag 22 augusti 2009

to say goodbye

Att ta farväl är det värsta jag vet. Även om det är ett varm och kärleksfullt farväl med förhoppningar om att ses igen. Ett farväl är alltid ett farväl. Jag tänker ofta på detta, speciellt de senaste dagarna har det legat och skavt inom mig. Jag är medveten om att jag under min livstid kommer att tvingas utstå många svåra avsked. Det får mitt hjärta att värka. Mest över de farväl som är för evigt. Jag vill inte. Jag bär så många av er i mitt hjärta, och med åren kommer det att bli ännu fler. Vetskapen om att jag någon gång kan komma att behöva säga ett sista ord till er får mig att gråta. En tår för var och en av er som väljer att gå en annan väg. Jag önskar att evighetsfarväl inte existerade. Men jag vet att jag tjänar på att vara realistisk. Vissa av er kommer jag att gå bredvid tills vägen tar slut medan andra kommer att gå sina egna vägar. Det är för er, vi som går skilda vägar, mitt hjärta värker och mina tårar faller. För att slippa säga det där sista ordet tänder jag ett ljus. Ett ljus för varje hjärta.

with hurting feets

Dagen har tillbringats i Lycksele där det var En dag på Stan. Inte så mycket att hurra över måste jag säga. Men det var trevligt. Jag har invigt mina rosa pumps och fått höra både ris och ros om dem. Inte nog med det så har jag fått skavsår. Men det var det värt. Fanny har träffat Jonas för första gången och halleluja, han blev godkänd. Nu kan jag äntligen andas ut. Hon tyckte att han var snäll och hon pratade med honom hela tiden. Han borde känna sig smickrad. Lycka är också att jag har träffat en massa mysiga människor idag. Bland annat Jennifer, Sara och Alex. Vilka var väldigt längesedan. Trevligt. Ikväll blir det logmöte och grillning. Något jag ser fran emot. Adjö.

fredag 21 augusti 2009

attention please

Äntligen har jag hittat det förbaskade felet, vilket nu är åtgärdat. Så det går äntligen att kommentera mina inlägg, något ni är väldigt välkommna att göra.

lyric of today

"I held so many people in my suitcase heart"
Slow Pony Home - The Weepies

it takes some act



Jag har höst. I hjärtat och i sinnet. Vilket innebär att jag inte var ute på hela förmiddagen trots att vädret var vacket. Att jag lyssnar på underbar musik om och om igen. Att jag ser film och läser böcker och funderar tills det inte går att fundera mer. Att jag känner en längtan efter filtar och varm choklad. Det är höst. Idag har jag gjort allt det. Utom den varma chokladen. Så idag har varit en höstig dag. Jag har även pysslat lite. Låtit kreativiteten flöda och gjort mig några nya söta örhängen med hjälp av plastpärlor, gamla omaka örhängen och en limpistol. Jag gillar resultatet lika mycket som jag gillar hur det får mig att känna. Kreativ och skapande.

torsdag 20 augusti 2009

best before right now

Jag kan inte skriva nu. Händerna är kalla och hjärnan känns som deg. Som en grå, äcklig degklump utan funktion. Därför säger jag bara filmkväll. Tjugofyra timmar och förtiofem minuter. Godmorgon eller godnatt. Det blir nog lite både och.

onsdag 19 augusti 2009

you'd better watch out

Ni anar inte hur bra dag det här är. En massa Sandra och Lukas och en massa shoppingfynd. Det är helt klart bra. Det blev en oversize skjorta från 2hand. Hårinpackning och lite andra hårgrejer och ansiktsmasker. Plus två par pumps från 2hand och en massa galgar. Sådan gillar vi. När man kan fynda. Det är dock fantastiskt att vi tog oss till och från stan, hela och rena. Utan att dö. Har ni testat cykla två på en cykel med hund, kamera och en massa kassar. Don't. Det är vingligt och inget man ska testa på hemma. I all fall inte om du inte har balans. Hur som helst är det inget jag rekomenderar. Bilder kommer så fort Sandras dator inte kruppar. Vilket den gör hela tiden. Så ni får troligtvis vänta till imorn kväll. Adjö.

morning darlings

Godmorgon världen. Nu sitter jag i Sandras kök och väntar på frukost. Nybakta scones och te. Sandra är allt rätt bra att ha kan jag tala om. Idag blir det att göra stan. Hon ska nämligen klippa sig och sen blir det bank besök och lite annat tjafs. Ägg ska vi också köpa. Så att Sandra kan göra omelett. Nu är jag hungrig. Gudars skymning, jag klev upp klockan fem minuter över sju. Farväl.

tisdag 18 augusti 2009

qoute of today

"Från dag till dag verkar ingenting förändras
men efter ett tag är allt ändå annorlunda."
- Bill Watterson

i want that to

Vet ni vad jag önskar. Jag önskar mig en massa vackra människor. Jag önskar mig en vacker omgivning och ett kreativt sinne. Jag önskar mig kreativitet. Jag önskar mig musik och bilder, och en intressant personlighet. Som lyser och är egen. Det är vad jag önskar.

Och vet ni vad. Jag har funderat på det här med att härmas. Saken är den att hela världen härmas. Men kallar det för att hämta inspiration. Härmapor är i allihopa. Men det gör ingenting, tycker jag. Man får härmas. Man får ta saker som man tycker är bra och sätta ihop till något eget. Som egentligen, när man tänker efter är alla andras också.

take a bit of everything

Jahaja. Åhå! Jaså. Är det så? Än så länge har dagen gått ut på att rensa blåbär, skitgöra. Äta kladdkaka, mums. Ringa och vara irriterad på en bajskorv, uppbyggande. Forstättningsvis kommer dagen att gå ut på att planera möte, nödvändigt. Förbereda inför morgondagen, nödvändigt ont. Måla naglarna, mest nödvändigt av allt. Jag tror att jag gillar den här dagen. Men jag är inte riktigt säker än. Vi får se hur saker och ting utvecklas. Jag somnade lycklig igår. Det gillar vi. Det var helt och hållet på grund av min Jonas. Honom tycker vi om. Men på tal om igår och Jonas! Jag börjar bli lite orolig. Jonas läser inte min blogg, och han är min pojkvän. Sandra Wiberg läser inte min blogg, och hon är min äckling. Adrian läser inte min blogg, och han är min f.d. bästaste vän. De borde skämmas. Eller gråta eftersom de inte har ett uns aning om vad de egentligen missar. Om inte ens de läser min blogg, hur svenan ska jag få andra att göra det? Det är något oroväckande. Tack och lov att jag har min älskade moder. Hon är mig evigt trogen.

måndag 17 augusti 2009

best of today

Helt klart dagens bästa. Plus att det fungerar, istället för att
bli sjukt irriterad över att sidan inte fungerar börjar man skratta.
Eller i alla fall så gör jag det.

word for word

Tänk så många papper världen har att erbjuda. Alla dessa tomma rader och pennor som väntar på att få mötas. Tänk på alla världens ord och alla tusentals saker de kan bilda. Alla hjärtan de kan brista, all glädje de kan ge och all sorg de kan skapa. Några ord på ett papper. Skriva på en av världens tomma rader med en av världens alla pennor. Det är något visst med ord. Det är något fängslande med vad de kan göra, vad ord som sätts samman till en helhet kan betyda. Vad alla dessa miljontals ord har att säga. Tänk att ett litet ord kan säga så mycket. Tänk att några små ord tillsammans kan säga så mycket mer.

Jag har funderat. Varför skriver man bäst under regninga dagar. Eller under ensamma, sena kvällar. Varför är det när man känner sig som mest av något som orden kommer lättast. Som mest lycklig, som mest ensam, som mest filosofisk, eller bara som mest. Det är sådana frågor som de här, som jag aldrig kommer att få svar på. Det är frågor som de här jag inte vill ha svar på. Det finns vissa saker som bara är. Som existerar endast för att bli begrundade, rannsakade och till sist lämnade åt sitt öde eftersom ingen någonsin kommer underfund med svaren.

knowledge of today

Dagens insikt är att de finns dem vars behov av att höra av sig inte är så stort. Sedan finns det dem som har ett onaturligt stort behov av att höra av.

some blue berries


Plocka blåbär. Plocka blåbär. Plocka plocka blåbär. Duktig jag.

Lyckliga jag som fick träffa en bebisorm.

Jag säger bara en sak. Helt sjukt så mjaaau jag är i gummistövlar och hilka.
Notera den vackra blå nyansen hos mina läppar.

söndag 16 augusti 2009

world is going mad

Det är helt makalöst. Idag har jag haft femtioen bloggläsare (hittills), vilket är rekord för min del. Trots att det är en bit kvar till trettio tusen. Saken är den att jag inte förstår hur det kan komma sig. Visst har jag ett underhållande liv. Men knappast så underhållande att en massa främlingar vill läsa vad jag har ätit till lunch. Eller okej, jag brukar i regel inte skriva om mina vardagsmatvanor i bloggen. Men ni begriper vad jag menar. Alla ni okända måste ha en skruv lös. Eller något i den stilen. Ta inte illa upp, men sanningen behöver komma fram. Nu ska jag äta kladdkaka. Adjö.

missing the thinking part

Jag har ägnat de senaste förtiofem minuterna åt att sortera alla mina blogginlägg efter olika etiketter. Jag hade en bloggperiod som var väldigt filosofisk. Jag saknar den. Jag saknar alla underbara beskrivande formuleringar. Alla känslor och alla tankar. Jag saknar att använda okända ord som fabulöst. Jag saknar att sitta och tänka igenom varje inlägg. Jag tror att det var just det som var det underbara med min blogg. Jag tror att jag kanske håller på att tappa det. Tänk om jag tappar det som är orsaken till att jag vill blogga. Vad ska jag ta mig till. Detta tvingar mig att rannsaka mig själv. Att leta efter det där som fanns. Det där något som gav mig lycka av att läsa mina egna texter. Det där något som jag kanske, i värsta fall, har tappat.

living in twilight

Den här dagen är grå.
En sådan dag när man inte gör någonting,
och ändå får tiden att gå.
En utfyllnadsdag som ger balans
- i vardagen.
En grå dag. En skymningsdag.

i love them little flowers

Jag har sovit elva timmar inatt. Inse hur mycket det är. Men utvilad är vad jag är. Sandra is back on the track vilket käns super. Jag kommer att behöva henne på onsdag när jag kommer att vara ett nervvrak. Hon har lovat att göda mig under dagen och vara mitt moraliska stöd. Underbara vänner är vad jag har. Det är inte precis världens bästa väder idag. Jag sitter här och funderar på ifall jag ska he mig ut och plocka blåbär. Det kändes duktigt. Det tragiska är att det är hur tråkigt som helst att plocka bär. Samtidigt som jag kan se mig själv ute i skogen i gummistövlar och hilka med bärplockaren i högsta hugg. Det gillar vi. Jag hittade en bild sedan midsommar. I fjällen. Jag älskar kransen av förgätmigej. Det är den vackraste blomman jag vet. Så liten, så enkel. Ändå så otroligt vacker med sitt blåa och gula och med det underbaraste namn som tänkas kan. Förgät mig ej.

lördag 15 augusti 2009

a day to do stuff

När jag skulle ta ut de av mina kläder som varit inhyrda i mamas gaberob hittade
jag denna västen. Som jag tycker var skitsnygg. Så den blev "lånad".
Dagens pyssel i form av några små prylburkar med söta lock.

Idag har jag gjort saker precis hela dagen! Jag började med att ta sovmorgon men efter det åkte radion på och jag började hiva ut alla kläder ur garderoben. Har nämligen gjort om den lite, bytt ut hyllorna mot en klädstång. Nu ska jag bara införskaffa lite mer galgar så blir det superbra. Jag är sjukt nöjd. Efter att garderoben blev det alla lådors tur. Så jag tömde ALLA lådor jag har i mitt rum och sorterade ut skräp och sånt som ska sparas i förrådet och sånt som används och ska ligga kvar. Jag kan tala om att mitt rum har sett ut som ett bombnedslag hela dagen. Jag har även lagt ner de flesta av mina böcker i bananlådor och burit ut dem i boa (dialektvarning = boden). Jag har ju läst alla flera gånger så det kändes bra att göra plats för lite nytt. Även om favoriterna står kvar. Jag skulle aldrig drömma om att bära ut Harry Potter eller Twilight eller Sagan om ringen! De är heliga. Så de står där de alltid har stått, på översta hyllan. Jag lämnade också kvar några av de nyaste pocketböckerna. Det blev hejdundrans mycket skräp men lyckligtvis mycket mer plats och mycket mindre ångestframkallande att öppna mina byrålådor. Halleluja på det. Förutom allt detta har jag också hunnit med lite pyssel och att titta på några låtar inför onsdag. Har dock inte bestämt mig än. Sist men inte minst städade jag rummet när allt annat var gjort. Duktiga duktiga jag. Farväl.

she's a good girl

Godmorgon världen. Sandra kommer hem idag!!! Wiiie. Vet ni hur mycket lycka det är i de orden? Det vet jag. Jag ska ringa henne om ungefär femton minuter när hon har klivit av flygplanet. Jag har känt henne i snart ett år. Men det är svårt det där. För man måste gräva lite om man ska känna henne. Troligtvis dröjer det mycket mer än ett år innan ordet "känner" verkligen är sant. Men jag älskar henne. Trots att hon ibland kan vara sjukt irriterade. Tänk er bara att ni är sjukt nyfikna på något och så vet ni att en person vet. Ni frågar personen, och ni vet den allt handlar om säger att personen får berätta för dig, men personen bara säger "det är hennes liv, du får fråga henne". Känner ni frustrationen? Det gör jag. Men samtidigt är det väl bra kan man tycka. Man ska inte vara en sådan som skvallrar. Men gaah! När man har frågat den allt handlar om och den har SAGT att personen ska berätta. OCH PERSONEN BERÄTTAR INTE. Det är Sandra i ett himla nötskal. Puss på henne.

Idag ska jag möblera om i min garderob och fixa lite annat pyssel i rummet. Det känns mysigt. Jag måste även välja ut vilka låtar jag ska sjunga på onsdag. Och vilka låtar det ska sjungas på lördag. Kära nån säger jag bara. Det är tänkt att veckan som kommer ska bli en lugn vecka. Men samtidigt känns det som om jag har sjukt mycket jag måste göra. Tillexempel så måste jag träffa Jonas. Annars kommer jag att dö av sakenhet. För om jag inte träffar honom i veckan kommer det att dröja mer än två veckor innan vi ses nästa gång. Eftersom skolan börjar och jag är upptagen första helgen och så. Crap. Så får det inte bli. Nu ska jag gå ner och käka frukost. Adjö.

fredag 14 augusti 2009

very importent phonecall

Jag är hemma på lunch för tillfället. Ska tillbaka till jobbet om en liten stund. Ni skulle bara veeta vad jag nyss gjorde. Det ska bli riktigt kul och det skadar aldrig att försöka. Sista jobbdagen idag och Charlies Änglar på TV ikväll. En egen chokladgömma och Sandra kommer hem imorgon. Kan det bli bättre än så? Jaa, det kan det faktiskt. Tro det eller ej. Nästa onsdag klockan sjutton noll noll ska jag gå på uttagning till körslaget. Sedan får vi se vad det för med sig. Wish me luck.

torsdag 13 augusti 2009

sing for life

Jag älskar att sjunga. Så är det bara. Jag skulle älska att få sjunga för riktigt stora folkmassor. Kanske synas i TV. Jag skulle älska att kunna försörja mig på min sång. Jag säger inte att jag kan. Men jag önskar. Om jag nu kunde. Skulle jag vilja göra det nu? Det vet jag inte. Jag tror faktiskt inte det. Mest eftersom jag vet att "om jag nu kunde" inte är aktuellt. Jag kan inte. Bla bla bla man ska tänka positivt. Nej. Det viktiga är att man är realistisk. Har jag förmågan? Har jag viljan? Har jag tid? Har jag ork? Jag 99% säker på att jag inte har förmågan. Inte nu. Jag behöver utvecklas mer. Visst finns potential. Inte till att bli världsstjärna. Men potential för att kunna ge något. Jag har viljan att sjunga. Viljan att göra något jag älskar. Tiden går att ta sig och ork, det är bara att härda. Men då är vi där igen. Förmågan. Den finns inte riktigt. Därför försvinner lite av viljan. Rädslan att misslyckas finns också där. Kan jag ta ett misslyckande? Jag tror inte det. Inte nu. Så därför. Fortsätter jag att sjunga. Mycket mer än förut. För att bli bättre. Men just precis nu nöjer jag mig utan stora folkmassor. Någon gång kommer jag att chocka er med förmåga och vilja. Adjö.

what's in it for you

Jag blir så sur. Adrian Söderström kan he sig nån stans. Jag var nämligen och köpte Ben&Jerry's igår men hittade inte min favoritsmak. Så jag köpte Cookie Dough som visserligen är god. Men inte tillnärmelsevis lika god som New York Super Fudge Chunk. Hur som helst. Jag fick nyss ett telefonsamtal av Adrian. Han stod på ICA och var bara tvungen att ringa och berätta för mig att jag inte hade tittat ordentligt. Det fanns visst en burk Super Fudge kvar. Han är en riktig korv. Men det är ingenting att haka upp sig över. Kolla in bilden. Norrland säger jag bara. I helgen ska jag ut och paddla kanot. Det gillas och förhoppningsvis blir det fler vackra Norrländska bilder då. Lite drygt en vecka kvar av sommarlovet och sista jobbdagen imorgon. Både sött och surt minsann. Tillsist hoppas jag på lite nytillskott till rummet när mamapapa kommer hem från Umeå. I möbelform. Tjingeling.

Förresten! Jag måste bara säga att jag käkade kräftor för första gången igår. Det är definitivt godare än räkor men samtidigt inte så hemskt mycket att hurra över.

onsdag 12 augusti 2009

new things to see

Ny dag och nya äventyr. Snart ska vi åka ner på stan en sväng, troligtvis käka lunch på nåt ställe. Vädret är hyfsat. Det regnar i alla fall inte. Jag åker fyrabussen hem idag. Har förresten blivit frågad om jag vill följa med och paddla kanot i helgen. Jag sa ja. Så helgen kommer troligtvis att tillbringas på vatten. Endast två jobbdagar kvar. Imorgon och fredag. Det känns rätt skönt. Speciellt eftersom skolan börjar snart. Sista veckan får bli en sån här vecka att vila upp sig och göra allt man har missat att göra på. Det gillar vi. Det blir nog filmkväll, Umeåbesök, sovmorgonar och diverse umgänge av olika slag. Det gillar vi. Farväl.

nighty nighty everyone

Det var skönt att få krypa ner under täcket kan jag tala om. Dagen har varit bra och jag är glad. Lunch på Knut'n. Bad på Lyckan. Umgänge på Furuvik. Hos Zack närmare bestämt. Helt klart värd att nämnas är även yngsta fröken Söderström. Henne tycker vi om. Nu ska jag sova. Godnatt världen.

tisdag 11 augusti 2009

rain with a little sun

Nu sitter jag hemma hos Söderströms och skriver. Sov i Lycksele inatt. Mysigt mysigt. Det blir att sova där inatt också. Vi gillare. Noomi och Linnea är för tillfället i rummet, likaså Jonas. Nu har jag inte tid att skriva mer. Vi får höras imorgon. Hejdå.

måndag 10 augusti 2009

a blink and gone

Idag har jag jobbat och duschat. Inget mer. Vilket är absolut sanning. Eller okej, jag har lyssnat lite på radio också. Jag vet som inte vad jag ska skriva idag. Hade ingen motivation. Ovanligt nog. Jonas kommer och hämtar mig i eftermiddag någon gång. Det blir till att sova i stan. Mysigt mysigt. Jag tycker att det är väldigt tomt utan mina Sandror. En är på Gotland och den andra i Cypern. Jag ska nog slå en pling till hon på Gotland. Nu har jag brist på ord. Adjö.

söndag 9 augusti 2009

sand between my toes

Vem behöver pedikyr när det finns sandstränder och rosa nagellack? Inte jag i alla fall. Dagen har tillbringats på stranden. Det har varit riktigt härligt och solen har varit varm. Vi har faktiskt en fin strand här i byn. Det var synd att jag glömde kameran hemma, så det blev inga bilder. Men det är alltid folk där sådana här dagar. Riktigt härligt. Nu är Fanny här så jag ska dra mig. Farväl.

just beeing impressed

Jag måste bara tillägga en liten snabb sak innan jag går ut. Jag har precis läst Josefines blogg. Hon är en väldigt omtyckt tjej som är klasskompis till mig. I alla fall så blir jag bara så imponerad. Hjälp ändå om man var så pysslig. Hon hittar ju på alla möjliga söta saker att göra. Tillexempel syr hon om kjolar till väskor, testar en massa recept och hon har i största allmänhet en massa fina idéer om vad man kan använda rätt vardagliga saker till. Förutom det de egentligen är menade för. Jag känner mig som världens slöaste korv. Tänk om man var så produktiv.

something for someone

God förmiddag. Idag skiner solen så jag ska snart gå ut. Först ska jag bara berätta lite om igår. Det var ju Notvarpet med revy och dans och hela köret. Det är vääldigt sällan man ser så mycket folk i Rusksele. Men trevligt var det. Revygänget gjorde som vanligt en sjukt bra show och vädret var vackert. Senare på kvällen var det dans och paarty all night long. Det spelades dansband, som det såklart dansades till, och folk var allmänt glada och trevliga. Kanske för att majoriteten hade fått i sig alkohol i någon form. Men det spelar inte så stor roll. Vi hade kul och vi hann med mycket dans och mycket skratt. Vissa danser kan ju påpekas var ofrivilliga. Men det är inte alltid man har så mycket val. Den största fördelen med att dansa med någon som är lite vinglig, eller mycket vinglig, är att det inte märks att man inte kan dansa. För jag kan inte dansa. Men hur som helst så var det riktigt roligt. Adjöken.

lördag 8 augusti 2009

a greek god

Gudars skymning och hjälpans Amalia säger jag bara. Jag har precis gjort bort mig. Men i guess att detär sånt som händer. Hur som helst. Jag dör. HAHA. Ni skulle bara veta.

sand in my shoes


Här är de. Mina nya skor. Jag älskar dem. Det var mest det jag ville säga. Ska gå ner och käka frukost och sen ut och lägga mig på altanen och sola. I eftermiddag blir det notvarpet och träffa en massa folk. Trevlig värre säger vi. Morsning korsning.

fredag 7 augusti 2009

i'm in love

Idag har jag och mama varit en sväng i stan och shoppat. Eller okej, shoppat är att överdriva när det handlar om Lycksele. Men jag hittade ändå litegrand. Det blev en skjorta, en tunika, ett par strumpbyxor, en bok och halleluja. Mina skor. Jag vet inte om ni minns, men i våras blev jag kär i ett par neonrosa lackpumps. Jag köpte dem inte då utan det blev mina högklackade gladiatorsandaler istället. Så snacka om lycka när jag idag gick in på skoaffären enbart för att fördriva tid och fick se dem! På halva priset!! Dubbla utropstecken!! Jag slog till direkt och här är jag nu. Stolt ägare till ett par neonrosa lackpumps som har all min kärlek. Jonas får klara sig själv tills det värsta har gått över. (skämt). Jag har ingen bild än, ni får vänta tills imorgon. Eller kanske till och med söndag i och med att det är massa tjafs på byn imorgon. Jag är i alla fall glad. Värt att nämna är att vi har avlagt visit på andra sidan älven ikväll. Mycket trevligt. Godnatt världen.

torsdag 6 augusti 2009

and here we go

Jaha. Framför mig har jag en händelserik helg. Underbart. Det blir till att träffa en massa mysiga människor och göra en massa kul. Eller inte. Det blir till att sitta här hemma och skriva blogginlägg och hoppas på att vädret är fint. Så fruktansvärt roligt. Känn ironin. Jag tycker att det är onödigt att alla ska flytta. Det känns väldigt tomt här utan min Wibbae. Inte heller blir det Umeå. Eller Lycksele. Maria och Sofia är nämligen på läger och Psyko är i Umeå, eller Cypern. Jag minns inte riktigt. Gud ändå. Feel the pessimism. Vilket ger mig endast en sak att göra; läsa lilla pessimistboken. Vänta så ska jag hämta den så ska ni få höra lite visdomsord.

"Det trevliga med att vara pessimist är
att man antingen har rätt eller blir glatt överraskad"

Livet är inte en slutstation, det är en resa.
Med kö till incheckningsdisken, dålig service och dyra biljetter."

Amen.

shame on me

Jag glömde! Jonas är hemma nu. Skäms på mig. Man kan ju inte glömma sånt. Men hur som helst så är det lycka.

finally some peace

Nu är det klart! Målandet alltså. Eller det var ju egentligen klart igår. Men nu är all maskeringstejp borta plus att jag har ställt in de flesta av mina möbler. Visserligen bryr jag mig inte om alla småsaker eftersom det nog kommer bli lite nytt. Så jag är glad. Men något jag stör mig på är min bajsäckliga säng. Den går inte att sätta ihop! Jag blir så irriterad. Det är fyra skruvar som ska skruvas i. Men två av dem vill inte. Så jag gav upp. Papa får fixa när han kommer hem och tills dess blir det att slagga på madrass. Vilket egentligen inte gör något. Jag orkade inte ta nån bild av rummet. Kameran har slut på batteri och jag kände inte för att börja ladda. Nej. Så ni får leva med några smultron istället. Mumma säger jag. Förresten så har jag helg nu och efter jobbet idag låg jag på stranden i några timmar. Sen badade jag ett tag med Fanny. Kuligt värre. Nu vill jag veta vad som händer i helgen. Adjö.

onsdag 5 augusti 2009

white trash beautiful


Jag vet att jag har äckliga fötter. Speciellt nu när de är fulla av färg. Nymålade. Mitt rum är färdigt nu och det gör mig lycklig. Jag ska bara måla två gaberobsdörrar, sen är det absolut superklart. Förutom att alla möbler och sånt ska in. Men det är det ingen panik med. Jag är alldeles färgig. Hela jag är full med vita prickar. Plus att jag är svettäcklig. Man blir det när man målar förstår ni. Så jag ska snart ta och hoppa in i duschen. Så fort jag har målat det sista. Men jag måste vänta ett tag med det. Min nacke måste få vila. Den är aj. Och dum som jag är vilar jag den framför datorn där den egentligen inte får nån vila alls. Kära nån. Farväl.

tisdag 4 augusti 2009

painting by chagall

Gudars skymning säger jag bara. Ni har ingen aning om hur slut jag är just nu. Hela kroppen känns alldeles tom. Jag har hållit på att måla från halv fyra ungefär. Tills nu. Jag är död. Men väggarna är vita. Första lagret i alla fall. Det blir ett lager till imorgon. Så jag kommer att vara lika död då. Hjälpans Amalia. Som min Maria brukar säga. Eller okej, Daniels och min Maria. Jag kan dela. Tragiskt nog måste jag nog dela med fler än Daniel så bra som hon är. Men det är smällar man får ta. Hur som helst. Målandet. Det går framåt. Men nu ska jag inte måla något mer idag. Tack och lov. Resten av kvällen ska jag ägna åt att skriva krönika, spela gitarr och baka mummakakor. Eller jordnötskakor som är mumma. Adjöken.

måndag 3 augusti 2009

back in business

Jahaja, nu var det måndag igen. Idag har jag jobbat, plockat bort saker, ätit jordgubbar och myst med två vackra Golden Retrievers. Jobbat har jag gjort för att jag får pengar för det. Plockat bort saker har jag gjort ur mitt rum för att vi ska kunna måla där. Det berättade jag nog om igår. Ätit jordgubbar har jag gjort för att jag blev bjuden på det, eller familjen. Myst med goldisarna har jag gjort för att de är så mysiga. Det är inte mina vovvar. Tyvärr. Det är jordgubbsbjudarnas. Hur som helst. Det ekar nästan i mitt rum nu. Lita läskigt faktiskt, om jag får säga det själv. Plus att det är tomt, och snart är det vääldigt tomt. Huvva. Men det blir nog bra i slutändan. Jag funderar på att gå ner och fixa disken. Det verkar inte gå så bra med det för övriga familjen. Onödigt. Skulle jag vilja säga. Hejdå.

söndag 2 augusti 2009

dark is better and more

Jag måste bara säga. Mörk choklad är orgasmvarning. Underbart. Jaa, jag tog två bitar. Förlåt mama.

i woke up and wished that i was dead.
with an aching in my head.
i lay motionless in bed.
i thougt of you and where you'd gone.
and the world spins madly on.

half the fun is to play

Jaa kära vänner. Kolla in bilden säger jag bara. Jag rockar fett på gitarr. Idag har jag vart på möte i Lycksele. Ett sjukt bra möte. Ett av de bästa jag har varit på i sommar. Anna-Sara och Sandra snackade om att låta sitt hjärta bubbla över och om att vi ska ut ur kyrkan. Alltså, kyrkan är bra. Men det är inte där vi kan kan ge kärlek till de som bäst behöver det. Nej. det är utanför kyrkan vi kan ge kärlek. Det är utanför kyrkan våra gärningar betyder mest. Jag älskar gemenskapen i församligen men vi får inte folk att komma till kyrkan genom att sitta och vänta på att de ska knacka på. Det var det hela mötet handlade om. Underbart, säger jag. Detta är ett ämne som aldrig kan pratas om för mycket. Punkt. I övrigt var vi en sväng hos farmor och farfar och när jag kom hem har jag mätt väggarna i mitt rum. De ska nämligen målas i veckan. Vita. Det gillar vi. Sist men inte minst har jag diskat och nu sitter jag här. Ska kolla efter ett par nya skor. Adjöken.

lördag 1 augusti 2009

my baby is sleepy

Vi har haft middagsgäster idag. Riktigt mysigt. Nu sitter de, mamapapa och lite andra folk och konverserar på altanen. Jag har också konverserat de senaste två och en halv timmarna. Nu kände jag för att gå in. Norrländska mygg är inga höjdare precis. Imorgon ska jag sjunga i Filadelfia i Lycksele. Mötet börjar klockan elva och alla som vill är välkomna. Det är bara roligt ju fler som är där. Kvällen kommer att fortsätta i form av lite filmtittande med syster och hennes övernattande vän. Sedan gitarr och sist men inte minst; sömn. Det är viktigt att sova. Jag behöver det, och då är jag allvarlig. Jag är i sjukt stort behov av rätt antal timmars sömn. Får jag inte sova ordentligt blir mina negativa sidor övertydliga. Kort stubin, tårar, aggrisioner osv. Jonas åkte i torsdags. Det var mer än ett dygn sedan jag ens pratade med honom, skickade ett sms till honom. Det har inte hänt på snart sju månader. Kära nån. Jag kommer att ha abstinens med stora bokstäver innan veckan är slut. Jag saknar honom. Han är ju min Jonas. Jag behöver ju min Jonas. Fast det kan jag inte skriva om. Jag har alldeles för lättöppnade tårkanaler för att det ska gå bra. Kära nån. Jag saknar honom. Nu ska jag dra mig åt något annat håll. Men först ska jag lägga in en bild i det här inlägget så ni får se hur söta vi är. Jag och min Jonas. Farväl.

singing in the rain

Har ni någon gång försökt klippa gräs som är blött av en veckas regnande och som har fått växa fritt minst lika länge? Med andra ord; har ni klippt gräs som är sjukt tjockt, nästan så att gräsklipparen inte orkar? Om ni inte har gjort det så ska ni få ett tips. Gör inte det. Man dör. Eller så är jag otränad. Vilket mycket väl kan vara orsaken till att svetten rinner. Men jag inbillar mig att det är mest gräsets fel. På tal om regnande så ska ni få några tips på vad man kan göra när det regnar. Jag har en hel massa förslag nu eftersom det, som sagt, har regnat i en vecka.
- hugg tag i ett paraply, ta på dig stövlar och ta en skogspromenad.
- baka en kaka och bjud en massa vänner
- vira in dig i en filt läs tusen bra böcker
- skriv brev till människor du tycker om. Det finns få saker som går upp emot att få ett handskrivet brev.
- ta ett långt varmt bad och fixa ett hemmaspa
- sortera alla böcker i din bokhylla, eventuellt all musik i din dator
- se en massa film och ät chips
- spring ut i regnet och dansa
- gör en kopp varm choklad och sätt dig och titta ut genom fönstret. Är du en tänkare, så tänk.
- ta en massa flummiga kort med din digitalkamera
- klä ut dig

something is going to stop

Jag har varit ute och dansat i regnet. För ni kan tro att det regnde. Tusen miljoner, minst. Jag såg ut som ett emo som deltagit i en wet t-shirt contest när jag kom in. Kolla bilden så ser ni ju. Jag har suttit och läst IKON idag, och ätit kladdkaka. Men det hör inte hit. Det som hör hit är att IKON handlade om att vara radikal. Eller, om vad det innebär att vara radikal. Det var riktigt intressant läsning faktiskt. Jag gillar IKON. De tar upp viktiga ämnen, det ska dom ha cred för. Jag spelar gitarr väldigt mycket nu för tiden. Vilket var ett väldigt snabbt ämnesbyte. Men det gör jag. Det är riktigt kul, för jag känner liksom att jag utvecklas. Jag blev jätteglad igår när papa sa att det märktes att jag hade övat. Jag är inte en sån person som orkar göra något om jag inte redan är bra på det eller om jag inte kan bli bra på det. Jag behöver inte nödvändigtvis vara bäst. Men jag håller inte på med saker jag är dålig på. Något som faktiskt har varit ett smärre handikapp genom livet. Är det någon mer som fungerar som jag?